Hur vi arbetar
Vi arbetar i alla skeden av byggprocessen och har lång erfarenhet av förstudier såsom utredningar och investeringskalkyler – innan programarbetet påbörjats och innan några streck har ritats. Det nära samarbetet med våra beställare och den blivande verksamheten ger oss stor förståelse för alla behov och krav som ställs. Vi har lång erfarenhet av arbetet i byggprocessens alla skeden, såsom programskede, projektering, upphandling, byggproduktion och avslut. Självklart har vi också lång erfarenhet av att arbeta med projektavslut – skadeutredningar och uppföljning mm.
Vi har erfarenhet av och erbjuder alla tjänster inom det byggadministrativa området, som t.ex:
- Organisation av projekt
- Projektledning
- Projekteringsledning
- Byggledning
- Utredningar, förstudier
- Kontrollansvarig, KA certifierade (K)
- Byggarbetsmiljösamordnare för planering och projektering BAS-P
- Kalkyler och ekonomistyrning
- Planering och uppföljning av tid, samordning av projektering och produktion
- Dokumentstyrning
- Beskrivningar
- Bevakar myndighetskrav, anmälningar m.m
- Materialstyrning
- Byggtekniska utredningar
Byggprocessen
Byggprocessen ser olika ut beroende på projekt och aktör. För oss på CMC som projekt-, projekterings- och byggledare har vi erfarenhet och kan medverka genom hela byggprocessen som står beskrivet här nedan, från förstudie till avslutning.
Förstudie
Förstudien ska ligga till grund för ett eventuellt programarbete och omfattar t.ex. projektformulering, inventering av rådande förutsättningar, studier av projektets möjligheter, strategisk utformning, beskrivning av den planerade verksamheten.
Program
I byggnadsprogrammet redovisas areabehov, tekniska krav, miljökrav, gestaltningsprogram, miljöprogram m.m.
Programhandlingarnas omfattning och redovisningsnivå fastställs.
I samråd med kunden engagerar projektledaren erforderlig kompetens för att genomföra programprojekteringen.
Syftet med programskedet är att efter förstudien slutgiltigt definiera slutprodukten mål, krav och egenskaper och beskriva dessa i programhandlingar.
Projektets underlag bearbetas för att förbättra noggrannheten i uppskattningen av kostnad, tid och resurser. Projektet struktureras i hanterbara aktiviteter. Bland de definierade aktiviteterna bör finnas kvalitetsförfaranden, lägesavstämningar samt utarbetande av projektplan. Varje aktivitet bör definieras på ett sådant sätt att dess resultat är mätbara.
Bestämning av omfattning bör resultera i en struktur av aktiviteter som definierar den totala projektomfattningen. Rutiner för hantering av ändringar i projektets omfattning upprättas.
Systemprojektering
I systemprojekteringsskedet definieras produkten slutligt i fråga om standard, tekniska lösningar och funktioner. På basis av systemprojekteringen stäms projektets totala genomförandekostnad av och en budget upprättas vilken i normalfallet är underlag för äskande av anslag.
Detaljprojektering
I detaljprojekteringsskedet, vid en utförandeentreprenad, utformas det tekniska underlaget enligt systemprojekteringsskedet till bygghandlingar. Bygghandlingarnas omfattning och redovisningsnivå fastställs baserat på planerad genomförandeform.
Produktionsplanering utförs, t.ex. tidplanering, arbetsplatsplanering, etableringsplanering, logistik och driftsättning.
Ändringar i förhållande till fastställda programhandlingar ska hanteras enligt fastställda rutiner och dokumenteras på ett uppföljningsbart sätt. Konsekvenser av ändringar ska i erforderlig omfattning klarläggas och dokumenteras innan beslut om ändring fattas. Befogenhet att fatta beslut om ändringar ska anges i befattningsbeskrivningar, men generellt gäller att beslut ska fattas av styrgrupp.
Verifiering av projekteringsresultat sker genom godkännande av handlingar. Underlag för godkännande är projektörers egenkontroll, samgranskningar och intressenternas granskningar.
Vid en funktions- eller totalentreprenad leder och utför totalentreprenören detaljprojekteringen.
Byggproduktion
I produktionsskedet utformas produkten enligt bygghandlingar som tagits fram under föregående skede. Detaljerad produktionsplanering utförs t.ex. tidplanering, arbetsplatsplanering, etableringsplanering, logistik och driftsättning. Ekonomistyrning, tidsstyrning samt kvalitetsstyrning och miljöstyrning ska göras inom ramen för rutiner i projektplanen.
Ändringar i förhållande till fastställda handlingar ska hanteras enligt fastställda rutiner och dokumenteras på ett uppföljningsbart sätt. Konsekvenser av ändringar ska regleras ekonomiskt och tidsmässigt.
Provning
Enskilda och samverkande funktioner i projektprodukten ska provas. Efter att respektive entreprenör har driftsatt, egenprovat och injusterat den egna anläggningsdelen sker ett samordnat funktionsprov. Avsikten är att prova de funktionskedjor där mer än en entreprenör samverkar.
Resultat av egenprovning och samordnad provning ska användas vid utvärdering av om utförandet är kontraktsenligt.
Besiktning
I samband med att entreprenadarbetena färdigställs hålls slutbesiktning där det kontrolleras att arbetena är utförda i enlighet med kontrakt/avtal.
Efter slutbesiktning hålls slutmöte, där noteringar från slutbesiktningen och eventuella fortlöpande besiktningar gås igenom och eventuella resterande anmärkningar antecknas. Drift- och skötselpärmar ska överlämnas av entreprenören i detta skede.
I samband med slutbesiktningar görs uppföljning av egenkontroll och kvalitetskontroll, dels som underlag för beslut om godkännande av entreprenader, dels som underlag för slutredovisning till byggnadsnämnd.
Avslutning
Projektet är som regel i allt väsentligt avslutat när entreprenaderna blivit godkända och avlämnade till beställaren och avtalad dokumentation är överlämnad till förvaltningen.
När projektet är fullständigt avslutat ska projektledaren upprätta en slutrapport med verifikation och dokumentation av projektresultaten som kunden ska godkänna (verifiering och dokumentation sker normalt genom hänvisning till andra dokument). Rapporterna bör även redovisa lärdomar från projektarbetet så att detta blir en del av erfarenhetsbasen för kommande projekt.